Kraftigt förenklat består en ett solcellssystem av två enheter, växelriktaren och solpanelerna. Solpanelerna tar tillvara på solens strålar, och kan tack vare det skicka likström till växelriktaren – som transformerar likströmmen till växelström. Och samma typ av ström kan villaägare nyttja i sina bostäder.

Alla solcells-entreprenörer får dessutom möjlighet att sälja vidare överbliven ström till elbolaget, vilket påverkar elkostnaden i en positiv riktning. Ett fåtal väljer även att lagra överskottsenergin lokalt, men det är tyvärr ganska dyrt.

 

Är solceller till villa lönsamt?

Prisläget då? Lönar det sig att installera solceller i en villa? Ja, det är helt klart en fördel. Enligt elbolaget Vattenfall bör elräkningen minska med omkring 6.000 kronor årligen när ett kompetent solcellssystem är på plats. Jonas Claréus, som är affärsansvarig för solceller på Vattenfall – menar att fler och fler villaägare väljer att anamma solcellstekniken:

”– Vi börjar nå den stora massan nu. Man tar till sig den nya tekniken och ser att den egentligen inte är så komplicerad. Dessutom har de globala priserna på panelerna sjunkit de senaste åren och nu är det arbetskostnaden på taket som är den största kostnaden till våra kunder.”

Johan Lindahl, en talesperson på branschorganisationen Svensk Solenergi – stämmer in i lovorden. Han poängterar även att de löpande kostnaderna är låga, samt att underhållet är minimalt.

 

Avkastning på solceller

Är ni fortfarande i valet och kvalet? Väger experternas ord inte så tungt, då de (oftast) tjänar pengar på att förmedla solceller? Sanningen är att dagens solceller är kompetenta, samt att avkastningen är god.

Ekonomi- och tillväxtsajten Cornucopia menar att den totala avkastningen bör landa på 8 procent det första året, för att efter 25 år motsvara 11 procent – tack vare stigande elpriser. 

 

Finns det bidrag för solceller till villa?

Många anser att investeringar i solenergi, och i förlängningen solceller, är viktiga – så även regeringen. För villaägare är det två typer av stödsystem som är aktuella. 

ROT-avdraget: Samma avdrag motsvarar oftast 9 procent av den totala investeringskostnaden. Om ni vill köra på den här modellen får ni dra av 30% på arbetskostnaden. Och då samma kostnadspost ofta motsvarar cirka 30% av den totala investeringskostnaden vill vi påstå att 9 procent är en träffsäker schablonsats.

Investeringsstödet: Om ni väljer att nyttja detta stöd får ni dra av 20 procent på totalkostnaden, vilket bör ses som mycket generöst i jämförelse med ROT-avdraget. 

Ni kan inte söka både ROT-avdrag och investeringsstöd, ni måste välja ett alternativ. Ansökningarna för investeringsstöd behandlar respektive länsstyrelse, och kötiden kan vid somliga tillfällen vara omfattande. ROT-avdragen behandlar i sin tur Skatteverket. Väl där är det knappast frågan om några köer, men den totala kostnadsbesparingen är samtidigt snäppet mindre.

Om ni så önskar kan ni ansöka om ROT-avdrag och investeringsstöd samtidigt, och slutligen betala tillbaka ROT-avdraget när investeringsstöds-slantarna väl trillar in på kontot. 

 

Monokristallina kontra polykristallina solceller

I Sverige är de kristallina kisel-solcellerna vanligast. De är antingen mono-kristallina eller polykristallina. De monokristallina rackarna är tillverkade av en kiselkristall, medan de polykristallina solcellerna är tillverkade av flera kiselkristaller.

Men vad är skillnaden då – varför måste ni läsa om det här mumbo jumbot? Sanningen är att skillnaderna kristallerna emellan är omfattande, så spetsa öronen. Mer specifikt är de monokristallina solcellerna något mer påkostade i jämförelse med de polykristallina solcellerna. De monokristallina varianterna har dessutom en högre verkningsgrad, och är i regel kolsvarta. De polykristallina solcellerna bör därför ses som något av ett budgetalternativ, och (i mina ögon) inte heller lika estetiskt tilltalande, då de nästan alltid skiftar i blått.

De amorfa solcellerna förtjänar även de en stund i rampljuset. Dessa är också tillverkade i kisel, och kallas i folkmun för tunnfilmssolceller. Dessa solceller är betydligt mer flexibla, och tack vare det kan samma solcellstyp appliceras nästan överallt. Utöver det kan de bli nästintill osynliga, om de installeras på takpannor med två kupor vill säga. Tunnfilms-solcellerna har dock en klar nackdel i jämförelse med de mono- och polykristallina solcellerna: Verkningsgraden är betydligt sämre, närmare bestämt hälften så stor. Men trots det är tunnfilms-solcellerna på framfart, då de kontinuerligt plockar marknadsandelar från de konkurrerande materialvalen.

Vad vill jag ha sagt med den här tekniska rappakaljan? Jo, att ni bör ha vetskap om vilka solcellsmaterial som finns, så att tillverkaren/installatören inte ska kunna lura er. Ni bör även kunna jämföra prisnivåerna på ett bättre sätt när ni har vetskap om vilka materialalternativ som finns på plats.

 

Takegenskaper för solceller

Solceller kan bestå av många olika material, det har vi fastställt. Men för att verkningsgraden ska bli rätt måste solcellerna vara korrekt placerade. Mer specifikt bör taket och/eller markställningen vara placerad i söderläge. Detta då solcellsanläggningar som vetter mot öst eller väst bara producerar 80 procent av den energimängd som de syd-vettande anläggningarna tillverkar.

Lutningen bör i sin tur vara 30 grader i södra Sverige, och 40 grader i den norra delen av landet. Den procentuella lutningen är däremot inte av någon jättestor vikt, då skillnaden mellan en optimal lutning och en icke-optimal sådan bara motsvarar någon procentenhet i energiproduktion. Ta mig inte fel, ni bör förstås luta solcellerna på ett korrekt sätt, med mitt påstående vill jag istället förtydliga att solceller lönar sig – oavsett vilken lutning ni har på taket.