I genomsnitt förbrukar en person 140 liter vatten dagligen. Och nepp – ingen klarar av att dricka så mycket vatten. Det är istället andra aspekter som påverkar vattenförbrukningen desto mer.
Sydvatten menar att vattenförbrukningen för en person, i ett genomsnittligt villahushåll, är fördelad på det här sättet:
Personlig hygien = 60 liter vatten
Toalettspolning = 30 liter vatten
Disk och tvätt = 30 liter vatten
Mat och dryck = 10 liter vatten
Övrig användning = 10 liter vatten
Vad kostar vattenförbrukningen per månad i en villa?
Vattenkostnaden för villahushåll skiljer sig rejält, kommun till kommun – menar Svenska Dagbladet. I Huddinge och Stockholm är både vatten- och avloppskostnaderna låga. De kostnadsposterna motsvarar där strax över 2.700 kronor årligen, för ett normalstort villahushåll som förbrukar 150 kubikmeter vatten.
I den lilla västmanländska kommunen Norberg motsvarar den årliga vattenkostnaden istället strax över 8.000 kronor. Anledningen till att vatten- och avloppskostnaderna varierar så här pass mycket beror främst på befolkningskoncentrationen. I kommuner med gles bebyggelse krävs längre ledningsnät, vilket innebär att driftkostnaderna ofta skenar iväg, och slutligen leder till högre vattenpriser för de boende.
För att svara på rubrikfrågan bör den genomsnittliga månadskostnaden för vattenförbrukningen landa på omkring (4.000/12) 333 kronor månatligen. Totalkostnaden varierar dock stort, då ni tvingas ta hänsyn till de faktorer som nämnts, och de som tas upp i nästa stycke.
Dessa faktorer påverkar vattenförbrukningen för en villa
Den totala vattenförbrukningen påverkas av faktorer:
Hur många ni är i hushållet: När det är fler personer som duschar, dricker och tvättar, är vattenräkningen i regel desto högre – i jämförelse med singelhushåll.
Hur klimatsmarta ni är: Fyller ni tvättmaskinerna ordentligt? Skippar ni de halvtimmeslånga maratonducharna? Använder ni ekonomiprogrammet på diskmaskinen? Det finns många knep som kan hjälpa er att hålla nere på vattenkostnaderna, och om ni tillämpar dem bör vattenräkningen inte bli alltför blödig.
Hur modern är varmvattenberedaren: En gammal och snart uttjänt varmvattenberedare drar betydligt mer energi i jämförelse med en modern sådan. Varmvattenberedaren bör dessutom vara dimensionerad för bostaden. Om beredaren är för stor värmer den upp vatten helt i onödan, vilket leder till både ett resursslöseri samt en dyrare vatten- och elräkning. Ett villahushåll med fyra boende klarar sig i regel med en varmvattenberedare som har kapacitet nog att värma upp 200 liter vatten.
Uppvärmningsalternativ för villor
Uppemot 80 procent av en specifik villas energikostnad består av uppvärmning av varmvatten. Valet av värmekälla kan därför beskrivas som ett mycket viktigt sådant.
Nästan hälften av alla svenska villor har en värmepump, som kan beskrivas som ett effektivt uppvärmningsalternativ. Utöver den värmelösningen rekommenderar vi även att ni tar en titt på följande alternativ, som även de är kompetenta.
Bergvärme- och jordvärmepump: Använder lagrad solenergi som finns i marken (jordvärme) eller i berget (bergvärme). Investeringskostnaden är relativt stor, men då dessa typer av energilösningar är kostnadseffektiva är återbetalningstiden i många fall relativt kort.
Luft-vattenvärmepump: Energi utifrån fångas in och hamnar i ett slutet, vattenburet system. Samma energilösning kan minska en villas behov av värme och varmvatten med uppemot 60 procent.
Luft-luftvärmepump: Nyttjar energi från uteluften för att värma inomhusluften. Kan inte värma vatten, men minskar uppvärmningskostnaderna rejält.
Frånluftsvärmepump: Värme från ventilationsluften utvinns och förs över till husets eget värmesystem. Kan värma vatten, och kan minska vattenkostnaderna med uppemot 50%.
Direktverkande el: Energi fördelas i hemmet via ledningar som går till element och/eller golvvärmecentraler. De löpande kostnaderna är omfattande men investeringskostnaden är relativt låg.
Solfångare/solceller: Kostnadseffektiva solcellsanläggningar och solfångare omvandlar solens strålar till el eller värme. Investeringskostnaden är relativt hög, men de löpande kostnaderna är desto mindre. För att spara en slant kan ni nyttja solcellsbidrag eller ROT-avdrag vid installationen.
Pannor: Vatten värms i en panna och värmen fördelas vidare till husets element. Elpannor, vedpannor, oljepannor, pelletspannor och kombinationspannor är vanligt förekommande i Sverige.
Fjärrvärme: Värme produceras i en stor, gemensam anläggning – och kopplas till husets värmesystem med hjälp av en värmeväxlare. Driftskostnaderna är låga, miljöpåverkan likaså, men det är tyvärr långtifrån alla som har ett fjärrvärmeverk i närheten.
Vilket värmesystem bör man välja?
I större städer bör fjärrvärme ses som en kompetent lösning, och i mer glesbefolkade orter fungerar ofta ved- eller pellets-lösningar bättre. Värmepumpen bör även den ses som ett starkt allroundval för villaägare.
Nåväl, valmöjligheterna är mist sagt många – och ni gör rätt i att rådfråga ert lokala värmebolag om vad de anser passar bäst för just er situation.
