Spartips

Så mycket sparar du med bergvärme

av

Du kan spara cirka 40 till 80 % av din energiförbrukning eller cirka 1 700 kronor månatligen med en bergvärmepump, men den exakta procentuella besparingen beror på faktorer såsom vilken uppvärmningsform du har idag samt hur mycket el du förbrukar i dagsläget.

 

Vad kostar en bergvärmepump?

Som Sevenday.se förtydligar kostar en komplett värmepump i regel mellan 110 000 och 250 000 kronor. Installationspriset beror även på hur välisolerat ditt hus är, hur stor din villa är, hur hög din elförbrukning är samt vilken typ av berggrund som finns på tomten.

På Sevenday kan man även investera och spara pengar. För narvande sparar jag till ett uthus, men jag vågar inte investera i börsen då det känns dumdristigt att ”spela” om pengar som man avsatt för sin villa. I dagsläget har jag en sparränta på 1,10 % då jag bundit upp pengarna hos Sevenday i tre år, och den procentsatsen är bra nog för mig.

Borrningen kostar oftast mellan 25 000 och 45 000 kronor, men ibland uppemot 60 000 kronor såvida extra djupa borrhål behövs. De bergvärmepumpar som återfinns på den svenska marknaden, och saluförs av exempelvis IVT eller NIBE, kostar i regel från 60 000 till 120 000 kronor.

Utöver detta tillkommer ytterligare installationsmaterial likt den kollektorslang som förs ner i hålet till berggrunden, så du ska alltid jämföra bergvärmeofferter mot varandra för att bli varse om samtliga kostnadsposter och det totalpris som tas ut.

 

Du har rätt till ROT-avdrag

Du har rätt att göra ROT-avdrag för samtliga kostnader som härrör installationen av ditt bergvärmesystem. Arbetskostnaden motsvarar i regel 35 % av kostnaden för det kompletta bergvärmesystemet, och ROT-avdraget ligger på 30 % år 2020.

Du ska även ha vetskap om att du inte får dra av mer än 50 000 kronor årligen i ROT- och RUT-avdrag, så kontrollera gärna att du inte når det årliga taket för dessa avdrag. Om taket överskrids blir ROT-avdraget för din bergvärme mindre.

 

Hur mycket sparar man per månad med bergvärme?

Om du idag värmer upp din villa med direktverkande el samt ett radiatorsystem sparar du cirka 1 700 kronor månatligen såvida elpriset ligger på 1,2 kWh och du förbrukar 24 000 kWh årligen. Detta enligt Thermias räknekalkyl gällande bergvärmeinstallationer.

I exemplet ovan sänks driftskostnaden för uppvärmning från omkring 2 500 kronor till cirka 830 kronor månatligen. Den besparing som en värmepump medför ökar dessutom med cirka 15 % såvida du byter ut dina radiatorer mot golvvärme.

 

Husets värde höjs

Utöver den minskade energiåtgången medför en bergvärmeinstallation även att ditt hus ökar i värde. Enligt en undersökning som Mäklarsamfundet genomfört ger ett komplett bergvärmesystem den mest positiva köpsignalen i jämförelse med alla andra värmeslag.

Minst populärt var direktverkande el samt oljeeldning, främst på grund av de höga löpande kostnader som de uppvärmningsalternativen medför. Utöver bergvärmepumpar ger även solceller för villa en positiv köpsignal, vilket Mäklarsamfundet kan ha förbisett.

 

Vad är återbetalningstiden för ett bergvärmesystem?

Återbetalningstiden för ett komplett bergvärmesystem är cirka fem till åtta år. Återbetalningstiden blir lägre såvida elpriset är högt samt såvida du har en stor villa som ger upphov till en hög uppvärmningskostnad. Värdeökningen för din villa är inte medräknad i kalkylen.

Om du själv vill räkna ut återbetalningstiden; dividera investeringskostnaden med den årliga besparing du tar del av i samband med att du installerar ett bergvärmesystem.

 

Hur länge håller ett bergvärmesystem?

Din bergvärmepump kräver regelbundet underhåll och beräknas hålla i cirka 15 till 20 år innan den behöver bytas ut. Men såvida du servrar din värmepump regelbundet kommer den förmodligen att hålla längre, och som vi nämnt ovan kostar en ny bergvärmevärmepump från 60 000 till 120 000 kronor.

Vad kostar solceller till villa?

av

Kraftigt förenklat består en ett solcellssystem av två enheter, växelriktaren och solpanelerna. Solpanelerna tar tillvara på solens strålar, och kan tack vare det skicka likström till växelriktaren – som transformerar likströmmen till växelström. Och samma typ av ström kan villaägare nyttja i sina bostäder.

Alla solcells-entreprenörer får dessutom möjlighet att sälja vidare överbliven ström till elbolaget, vilket påverkar elkostnaden i en positiv riktning. Ett fåtal väljer även att lagra överskottsenergin lokalt, men det är tyvärr ganska dyrt.

 

Är solceller till villa lönsamt?

Prisläget då? Lönar det sig att installera solceller i en villa? Ja, det är helt klart en fördel. Enligt elbolaget Vattenfall bör elräkningen minska med omkring 6.000 kronor årligen när ett kompetent solcellssystem är på plats. Jonas Claréus, som är affärsansvarig för solceller på Vattenfall – menar att fler och fler villaägare väljer att anamma solcellstekniken:

”– Vi börjar nå den stora massan nu. Man tar till sig den nya tekniken och ser att den egentligen inte är så komplicerad. Dessutom har de globala priserna på panelerna sjunkit de senaste åren och nu är det arbetskostnaden på taket som är den största kostnaden till våra kunder.”

Johan Lindahl, en talesperson på branschorganisationen Svensk Solenergi – stämmer in i lovorden. Han poängterar även att de löpande kostnaderna är låga, samt att underhållet är minimalt.

 

Avkastning på solceller

Är ni fortfarande i valet och kvalet? Väger experternas ord inte så tungt, då de (oftast) tjänar pengar på att förmedla solceller? Sanningen är att dagens solceller är kompetenta, samt att avkastningen är god.

Ekonomi- och tillväxtsajten Cornucopia menar att den totala avkastningen bör landa på 8 procent det första året, för att efter 25 år motsvara 11 procent – tack vare stigande elpriser. 

 

Finns det bidrag för solceller till villa?

Många anser att investeringar i solenergi, och i förlängningen solceller, är viktiga – så även regeringen. För villaägare är det två typer av stödsystem som är aktuella. 

ROT-avdraget: Samma avdrag motsvarar oftast 9 procent av den totala investeringskostnaden. Om ni vill köra på den här modellen får ni dra av 30% på arbetskostnaden. Och då samma kostnadspost ofta motsvarar cirka 30% av den totala investeringskostnaden vill vi påstå att 9 procent är en träffsäker schablonsats.

Investeringsstödet: Om ni väljer att nyttja detta stöd får ni dra av 20 procent på totalkostnaden, vilket bör ses som mycket generöst i jämförelse med ROT-avdraget. 

Ni kan inte söka både ROT-avdrag och investeringsstöd, ni måste välja ett alternativ. Ansökningarna för investeringsstöd behandlar respektive länsstyrelse, och kötiden kan vid somliga tillfällen vara omfattande. ROT-avdragen behandlar i sin tur Skatteverket. Väl där är det knappast frågan om några köer, men den totala kostnadsbesparingen är samtidigt snäppet mindre.

Om ni så önskar kan ni ansöka om ROT-avdrag och investeringsstöd samtidigt, och slutligen betala tillbaka ROT-avdraget när investeringsstöds-slantarna väl trillar in på kontot. 

 

Monokristallina kontra polykristallina solceller

I Sverige är de kristallina kisel-solcellerna vanligast. De är antingen mono-kristallina eller polykristallina. De monokristallina rackarna är tillverkade av en kiselkristall, medan de polykristallina solcellerna är tillverkade av flera kiselkristaller.

Men vad är skillnaden då – varför måste ni läsa om det här mumbo jumbot? Sanningen är att skillnaderna kristallerna emellan är omfattande, så spetsa öronen. Mer specifikt är de monokristallina solcellerna något mer påkostade i jämförelse med de polykristallina solcellerna. De monokristallina varianterna har dessutom en högre verkningsgrad, och är i regel kolsvarta. De polykristallina solcellerna bör därför ses som något av ett budgetalternativ, och (i mina ögon) inte heller lika estetiskt tilltalande, då de nästan alltid skiftar i blått.

De amorfa solcellerna förtjänar även de en stund i rampljuset. Dessa är också tillverkade i kisel, och kallas i folkmun för tunnfilmssolceller. Dessa solceller är betydligt mer flexibla, och tack vare det kan samma solcellstyp appliceras nästan överallt. Utöver det kan de bli nästintill osynliga, om de installeras på takpannor med två kupor vill säga. Tunnfilms-solcellerna har dock en klar nackdel i jämförelse med de mono- och polykristallina solcellerna: Verkningsgraden är betydligt sämre, närmare bestämt hälften så stor. Men trots det är tunnfilms-solcellerna på framfart, då de kontinuerligt plockar marknadsandelar från de konkurrerande materialvalen.

Vad vill jag ha sagt med den här tekniska rappakaljan? Jo, att ni bör ha vetskap om vilka solcellsmaterial som finns, så att tillverkaren/installatören inte ska kunna lura er. Ni bör även kunna jämföra prisnivåerna på ett bättre sätt när ni har vetskap om vilka materialalternativ som finns på plats.

 

Takegenskaper för solceller

Solceller kan bestå av många olika material, det har vi fastställt. Men för att verkningsgraden ska bli rätt måste solcellerna vara korrekt placerade. Mer specifikt bör taket och/eller markställningen vara placerad i söderläge. Detta då solcellsanläggningar som vetter mot öst eller väst bara producerar 80 procent av den energimängd som de syd-vettande anläggningarna tillverkar.

Lutningen bör i sin tur vara 30 grader i södra Sverige, och 40 grader i den norra delen av landet. Den procentuella lutningen är däremot inte av någon jättestor vikt, då skillnaden mellan en optimal lutning och en icke-optimal sådan bara motsvarar någon procentenhet i energiproduktion. Ta mig inte fel, ni bör förstås luta solcellerna på ett korrekt sätt, med mitt påstående vill jag istället förtydliga att solceller lönar sig – oavsett vilken lutning ni har på taket.

Normal elförbrukning och elkostnad för en villa

av

Enligt energibolaget Eon landar en normal elförbrukning för villa på omkring 25.000 kWh årligen, vilket bör leda till att den fasta månadskostnaden motsvarar cirka 3.400 kronor, och i bästa fall  cirka 680 kronor – om ni värmer upp huset på ett energieffektivt sätt. Lägenheter förbrukar i sin tur mindre el i jämförelse med villor. Väl där motsvarar månadskostnaden för el cirka 500 kronor.

 

Vilka faktorer påverkar elförbrukningen för villa?

Följande aspekter är extra viktiga när det kommer till elförbrukningen för villa.

Vilken uppvärmningstyp används: Är det direktverkande el, luftvärmepump, bergvärme eller kanske till och med en solceller som gäller? Valet av uppvärmningstyp är ett viktigt sådant, som lämnar ett stort avtryck på elräkningen. 

Hur stort är huset: Större hus kräver mer energi, då det kostar mer pengar att värma upp en stor villa, kontra en liten sådan.

Hur är huset utformat: Är villan fristående, eller är det ett radhus vi snackar om? Finns det flera våningar, eller bor ni möjligtvis i ett enplanshus? Dessa designval är av stor vikt när det kommer till den totala elförbrukningen.

Var befinner sig huset: I södra Sverige är det betydligt varmare i jämförelse med norra Sverige. Uppvärmningskostnaderna står för nästan 60% av elförbrukningen, och då det är billigare att värma upp ett ljummet hus, kontra ett iskallt sådant – är husets fysiska läge av stor betydelse.

Isoleringen och byggnadstekniken: Isoleringsskikt som inte håller måttet, dörrar samt fönster som läcker som såll – och andra typer av byggmissar bidrar till att elförbrukningen riskerar att skena iväg rejält. De så kallade nollenergihusen, som producerar lika mycket energi som de gör av med – bör ses som ideala i dessa sammanhang.

Vattenanvändningen: En hög vattenanvändning innebär ofta att elförbrukningen ökar. Detta då vattnet i många fall värms upp med hjälp av en process som kräver stora mängder energi. Bergvärme och solvärme kan beskrivas som energieffektiva uppvärmningstyper, medan direktverkande el är rena mardrömmen för elräkningen.

Belysningen: Lågenergilampor bör användas i möjligaste mån, då de förbrukar ytterst lite el i jämförelse med traditionella glödlampor.

Val av hemelektronik: Energiklassade kylskåp, tvättmaskiner, tv-apparater och dylik teknisk utrustning bidrar till att elförbrukningen minimeras. 

De boendes tankegångar och beteendemönster: Stänger ni av tv:n när ni gör någonting annat, fyller ni tvättmaskinen ordentligt – och tillämpar ni en normal temperatur i hemmet, istället för en bastuliknande sådan? Många bäckar små är ledordet som gäller inom den här aspekten. Tänk gärna på att minimera elförbrukningen i den mån det går, för att elräkningen inte ska ha potential att skrämma slag på er. 

 

Elförbrukning villa: Vad är det som kostar egentligen?

Som jag tidigare nämnt står uppvärmningskostnaderna för cirka 60 procent av elkostnaderna, medan varmvattenkostnaden motsvarar omkring 15 procent. Utöver det tillkommer hushållselen på cirka 25 procent – så vad slutleder vi?

Jo, att uppvärmnings- och varmvattenkostnaderna är enorma – så det lönar sig att välja rätt uppvärmningstyp. För att nämna tre exempel är villa-solceller en utmärkt idé, så även bergvärme-lösningar och luftvärmepumpar.

Normal vattenförbrukning och vattenkostnad för en villa

av

I genomsnitt förbrukar en person 140 liter vatten dagligen. Och nepp – ingen klarar av att dricka så mycket vatten. Det är istället andra aspekter som påverkar vattenförbrukningen desto mer. 

Sydvatten menar att vattenförbrukningen för en person, i ett genomsnittligt villahushåll, är fördelad på det här sättet:

Personlig hygien = 60 liter vatten

Toalettspolning = 30 liter vatten

Disk och tvätt = 30 liter vatten

Mat och dryck = 10 liter vatten

Övrig användning = 10 liter vatten

 

Vad kostar vattenförbrukningen per månad i en villa?

Vattenkostnaden för villahushåll skiljer sig rejält, kommun till kommun – menar Svenska Dagbladet. I Huddinge och Stockholm är både vatten- och avloppskostnaderna låga. De kostnadsposterna motsvarar där strax över 2.700 kronor årligen, för ett normalstort villahushåll som förbrukar 150 kubikmeter vatten.

I den lilla västmanländska kommunen Norberg motsvarar den årliga vattenkostnaden istället strax över 8.000 kronor. Anledningen till att vatten- och avloppskostnaderna varierar så här pass mycket beror främst på befolkningskoncentrationen. I kommuner med gles bebyggelse krävs längre ledningsnät, vilket innebär att driftkostnaderna ofta skenar iväg, och slutligen leder till högre vattenpriser för de boende.

För att svara på rubrikfrågan bör den genomsnittliga månadskostnaden för vattenförbrukningen landa på omkring (4.000/12) 333 kronor månatligen. Totalkostnaden varierar dock stort, då ni tvingas ta hänsyn till de faktorer som nämnts, och de som tas upp i nästa stycke.

 

Dessa faktorer påverkar vattenförbrukningen för en villa

Den totala vattenförbrukningen påverkas av faktorer:

Hur många ni är i hushållet: När det är fler personer som duschar, dricker och tvättar, är vattenräkningen i regel desto högre – i jämförelse med singelhushåll.

Hur klimatsmarta ni är: Fyller ni tvättmaskinerna ordentligt? Skippar ni de halvtimmeslånga maratonducharna? Använder ni ekonomiprogrammet på diskmaskinen? Det finns många knep som kan hjälpa er att hålla nere på vattenkostnaderna, och om ni tillämpar dem bör vattenräkningen inte bli alltför blödig.

Hur modern är varmvattenberedaren: En gammal och snart uttjänt varmvattenberedare drar betydligt mer energi i jämförelse med en modern sådan. Varmvattenberedaren bör dessutom vara dimensionerad för bostaden. Om beredaren är för stor värmer den upp vatten helt i onödan, vilket leder till både ett resursslöseri samt en dyrare vatten- och elräkning. Ett villahushåll med fyra boende klarar sig i regel med en varmvattenberedare som har kapacitet nog att värma upp 200 liter vatten.

 

Uppvärmningsalternativ för villor

Uppemot 80 procent av en specifik villas energikostnad består av uppvärmning av varmvatten. Valet av värmekälla kan därför beskrivas som ett mycket viktigt sådant. 

Nästan hälften av alla svenska villor har en värmepump, som kan beskrivas som ett effektivt uppvärmningsalternativ. Utöver den värmelösningen rekommenderar vi även att ni tar en titt på följande alternativ, som även de är kompetenta.

Bergvärme- och jordvärmepump: Använder lagrad solenergi som finns i marken (jordvärme) eller i berget (bergvärme). Investeringskostnaden är relativt stor, men då dessa typer av energilösningar är kostnadseffektiva är återbetalningstiden i många fall relativt kort.

Luft-vattenvärmepump: Energi utifrån fångas in och hamnar i ett slutet, vattenburet system. Samma energilösning kan minska en villas behov av värme och varmvatten med uppemot 60 procent.

Luft-luftvärmepump: Nyttjar energi från uteluften för att värma inomhusluften. Kan inte värma vatten, men minskar uppvärmningskostnaderna rejält.

Frånluftsvärmepump: Värme från ventilationsluften utvinns och förs över till husets eget värmesystem. Kan värma vatten, och kan minska vattenkostnaderna med uppemot 50%.

Direktverkande el: Energi fördelas i hemmet via ledningar som går till element och/eller golvvärmecentraler. De löpande kostnaderna är omfattande men investeringskostnaden är relativt låg.

Solfångare/solceller: Kostnadseffektiva solcellsanläggningar och solfångare omvandlar solens strålar till el eller värme. Investeringskostnaden är relativt hög, men de löpande kostnaderna är desto mindre. För att spara en slant kan ni nyttja solcellsbidrag eller ROT-avdrag vid installationen.

Pannor: Vatten värms i en panna och värmen fördelas vidare till husets element. Elpannor, vedpannor, oljepannor, pelletspannor och kombinationspannor är vanligt förekommande i Sverige.

Fjärrvärme: Värme produceras i en stor, gemensam anläggning – och kopplas till husets värmesystem med hjälp av en värmeväxlare. Driftskostnaderna är låga, miljöpåverkan likaså, men det är tyvärr långtifrån alla som har ett fjärrvärmeverk i närheten.

 

Vilket värmesystem bör man välja?

I större städer bör fjärrvärme ses som en kompetent lösning, och i mer glesbefolkade orter fungerar ofta ved- eller pellets-lösningar bättre. Värmepumpen bör även den ses som ett starkt allroundval för villaägare.

Nåväl, valmöjligheterna är mist sagt många – och ni gör rätt i att rådfråga ert lokala värmebolag om vad de anser passar bäst för just er situation.